mamamini

sju år med de vackraste stunder av dem alla, sju år med oändlig kärlek, en kärlek så mäktig. sju år med en lycka för stor att förklara. grattis på din födelsedag min villiam. mamma älskar finaste dig flera varv runt hela jorden. och hem igen.

äntligen fredag, veckans bästa dag enligt mig men tankarna är inte riktigt samlade så  dagen började med att jag stod inne i garderoben och rotade runt bland alla tights, stökade bland alla jeans, vände upp och ner på alla högar med tröjor och välte de högar med alla koftor. trots att jag stod mitt i en härva av kläder så hade jag ingenting att ta på mig. jag kände redan när jag tittade på ett plagg att nej det där kommer sitta katastrofalt, nej inte den gamla trasan och den där den kan ta och åka ner i soporna. allt jag ville vara var lite fredagsfin men nej, jag är bara fredagstrist.

när det var sovdags hos oss fick jag säga till villiam flera gånger att lägga ifrån sig ritblocket och pennorna. han hade med sig dem även till sängen. vänta, jag ska bara. vänta, jag ska bara. vänta, jag ska bara. det var vad jag gång på gång fick till svar och till slut fick jag ta till ton. men då visade han sitt lilla projekt och mitt mammahjärta slog dubbla slag och jag smälte...

så där ja. då har jag fått i mig en tolvbitars sushi till lunch utan några som helst problem, det gick som en vacker dans ska ni veta. tänk om min lille vän skulle veta vad mamma äter till lunch,  han som älskar sushi, stackars liten så avis han skulle bli. samtidigt som jag hämtade min sushi så passade jag på att springa in på posten och hämta ut ett paket med en ny bok jag fått hemskickad. kunde inte kommit lägligare då jag kommer att avsluta en av denise rudbergs alla underhållande böcker när jag nattar villiam ikväll. och när hans somnat så sött, då åker nya boken fram. jag vill att det ska vara kväll nu. för jag är bra trött. och bra mätt. iallafall.

vi har drabbats av förkylning, både jag och min lille. jag är nog värst drabbad och trodde aldrig när jag vid flera tillfällen gick upp inatt med världens huvudvärk att jag skulle orka mig upp till kontoret idag. hela kroppen värkte och när jag väl somnade så väcktes jag av en hostande liten brevid mig. imorse när vi vaknade så frågade villiam yrvaken och snuvig, mamma är du hes? jag är hes. fast nu börjar min hes försvinna. som att hes är en liten sjukdom försig. men här sitter jag på kontoret med högsta dos alvedon, fortfarande hes men jag får en hel del gjort iallafall. och ikväll tar jag en till dos smärtstillande för jag egentid och  ett efterlängtat biobesök inbokat. som jag längtat. längtat efter lisbeth och mikael. men allra mest av allt efter de där biopopcornen.

vi kör på en riktigt sund och nyttig, näringsrik och energifylld middag ikväll.

igår efter fika hos vänner hade jag vägarna förbi presstopp på götgatsbacken och denna snygging följde med mig hem. den är med mig här på kontoret idag och jag är strax på gång att ta en paus. en långpaus. fikat förövrigt var ljuvligt för de alldeles nybakade lussebullarna som jag och villiam bjöd våra vänner på var gudomliga. lussebullar i massor, lussebullar we love.

så nu har vi spökat färdigt för den här gången, villiam han somnade så sött av lättnad igår och så nöjd med sin halloweenhelg. tack mamma, du är världens bästa sa världens finaste lilla han och sen sov han sina tolv timmar. nu har vi ätit söndagsfrukost med tända ljus och bara tar det lungt och skönt i soffan med duntäcken och barnprogram. senare ska vi till fina sandra och baka, vi är galet förtjusta i lussebullar vi och kan inte ens vänta till december så idag kör vi storbak och njuter av lussebullar så här första november, bara en månad i förväg. inga konstigheter.

då var den där efterlängtade halloweenhelgen snart här då. pumpan den är fixad och även allt annat tillhörande som ska göra halloweenmiddan till så där riktigt mysig. det är ballonger och det är jilanger och det är en så himla lycklig liten som håller redan på varenda en liten halloweendetalj.

mamma kom närmare, mer närmare, meer! jag ska ta kort på din tiishööt!

jag har en liten tejpbit fast på mig, har haft det hela veckan. det är min lille villiam  som sitter där som fastklistrad och det är inget annat än hela halloweengrejen som skrämt upp honom. samtidigt som det är så himla spännande och vi planerar haloweenmiddag med pumpor och dräkter så är det ju så läskigt att han just klistrat sig fast på mamma. trots allt ståhej så tycker jag att vi alla ägnar oss en tanke på den rosa månaden som ikväll har sitt avslut. rosabandetgalan går ikväll och jag tänker iallafall ta och skrapa ihop så mycket jag bara kan och skänka för om det är något vi ska värna om så är det ju våra liv. för det är ju det det hela handlar om.

jag och min kompis oskar i sofis mode idag. så, det var allt jag orkade att leverera. jag har mer lust att kasta in handduken och tacka för mig. hoppas ni andra mår välförtjänt bra, fin tisdag!

det är måndag igen och en så himla skön helg är tyvärr redan slut. jag mår inte hundra så jag återkommer nångång när jag känner mig bättre. min lille vän däremot, lilla söta han mår som en prins och han vaknade imorse hur glad och pigg som helst. jag pussade, kramade och gosade och sa gomorgon hjärtat och han sa mamma vettu, jag har faktisst varit vaken länge, säkert sen halv fem. igår.